Publishing since 1992 from Kahnawake Kanien'kehá:ka Territory

Tsi Tkaronhiá:te Niió:re Tkaniahé:sen

Jax Robertson, whose father Frank Robertson and grandfather George Robertson were ironworkers before him, had to leave the profession after he suffered an injury 10 years ago. Marcus Bankuti The Eastern Door

É:so iohserá:ke tsi náhe, Wahiakè:ron George Gilbert roió’tehkwe’, shihohrhá:re’ aontkennorehseróhetste’, tsi ó:nen rawennékeri wahèn:ron’ nahò:tenk néne taiora’nén:take’ rao’nikòn:rakon.

“Georgie, tóhsa nonwén:ton iontatia’tata’ástha kanén:iote shní:non’,” wahèn:ron’. “Tsi niionata’kará:te ne Kanón:no nen’ nè:’e ne sá:wen iontatia’tata’ástha kanén:iote.”

É:so iá:kon iah teiakoterièn:tare’ tsi niiorihowá:nen tsi nihonatié:ren’ ne Kahnawa’kehró:non tsi wahatinatón:ni’ ne naonhà:’a tkahsennowá:nen kaná:ta ne tsi niionhóntses. Ok tánon ne Kahnawà:ke nonkwá:ti, iohnó:tes tsi ní:tsi ronnè:iahre’, tánon kakarakónhson watátie’ ne iakehiahrástha néne thotí:iens ratiká:ratons tánon ne tsi niká:ien ne sha’oháha ratíhsere’.

Nòn:wa iahia’kserá:te, tohkára niiorì:wake wahatirihwaientéhrha’ne ne Tiohtia’kehró:non ne ken’ niiawénhseron’, tsi iontatena’tonnì:tha wahonterihwahténtia’te ne Sky High konwá:iats eh nón:we McGill University Library tahatihnhotón:ko’. Eh tká:ien karónnion néne David Grant Noble rorastánion’, raónha ki’ nen’ nè:’e shakoia’tarastánion’ ratirista’kehró:non ne 1970 nitiohserò:ten.

“Onkwatera’swí:ioste’ tsi wa’kheientéhrha’ne thia’tehononhontsá:ke ne ón:kwe, tánon akwé:kon tsi nihá:ti othé:nen kherihwaientehrhà’on,” Gilbert wahshakohró:ri’ ne ronatahonhsaténion’ ne tsi tkanenhrón:ni’ nonkwá:ti ne ki’ aó:wen aontahatikétsko’ ne iontatena’tonnì:tha Tiotierénhton shítken.

Wahiakè:ron George Gilbert shakohró:ri ne ronatia’tarò:ron tsi niiohtòn:ne’ karistà:ke shihoió’te. Courtesy George Gilbert

Ken’ nithoién:ha rarista’kehró:non Jax Robertson wahotia’tóntha’se ne Gilbert. Tiohsahrhóntion nonkwá:ti’ tahoió’ten ne 2000 nitiohserò:tens ohén:ton shonsà:rawe’ ne Kahnawà:ke. Entà:’on wahátkahwe’ áse’ kenh tahaià:ten’ne ákta ne oié:ri niiohserá:ke tsi náhe. Tehnitsá:ron wahshakotihró:ri’ ne ronatahonhsiióston’ ronatia’tarò:ron’ tsi nihotiia’tawénhseron’.

Kahnawa’kehró:non eh ratiia’tarátie’ ne tsi niká:ien  thonatkahthóhseron’ ne tsi iontatena’tonnì:tha tánon wahonathón:te’ne rononhà:ke tsi nikawennò:tens thotiwenninekèn:’en.

“É:so tsi ioiánere,” wa’è:ron’ Barbara Diabo, tsi wahonwatirihwakwénienste’ ne aktóntie ratinákere ratirista’kehró:non tsi wa’onterihwahténtia’te akó:wen teiontieronniónhkhwa, Sky Dancers, tsi tehotiia’tatokénhton’ tsi niká:ien Shontónskwen’ne thonenhé:ion’ ne 1907 nitiohserò:ten. “Í:kehre’ teiotonhontsóhon’ sénha taonterihwaré:ni’ kí:ken áse’ kenh kattó:kas tsi nonkwá:ti tsi tkentiohkowá:nen tsi tewanákere’, tsi é:so iá:kon iah othé:nen teiakoterièn:tare ne ken’ nonkwá:ti tsi niionehrákwaht tsi nitewaia’tò:ten’ aorihwà:ke.”

Nòn:wa tsakoió’te’ ne tsi iontatena’tonnì:tha orihwà:ke ne ki’ ne aktóntie ratinákere ratirista’kehró:non raoná:wen.

“Tasatkahthóhsera’ kí:ken kanenhronniánion’,” wa’è:ron’. “Ká:ts, satkáhtho, ísi’ nón:we serihwaientéhrha’n ne tsi nihatiia’tò:ten ne ratirista’kehró:non. Ontionkwe’tiióhtshera nen’ nè:’e ne ronónha.”

Kahnawa’kehró:non iakorihonnién:ni Wahéhshon Shiann Whitebean tahonwatiia’ténhawe’ ne Indigenous Oral History and Storytelling ronwatirihonnién:ni’ ahonwanatahónhsatate’ Gilbert tánon Robertson tsi enhiathró:ri’ tsi nihotiia’tawénhseron’ ne ken’ nikaio’tenhserò:ten.

“É:so tsi wakon’wéskwani’ tsi wá:tons ákte’ ná:kehte’ tsi tkateweiénstha,” wahèn:ron’ George Tucker-Pieczonka, shaià:ta raterihwaiénstha nen’ nè:’e tsi nonkwá:ti ne Whitebean tsi ronwatirihonniennì:tha. “Í:kehre’ tsi kwah tokèn:’en sénha io’nikonhró:wanht tóka’ni iorihwáskats thóha tió:konte’ ne niá:we ne waterihwahnó:ton’.”

Rotiio’tátie’ ne ronterihwaiénstha ne raoná:wen ohna’kénhkha kaio’ténhsera, tánon Whitebean wà:’enhre’ tsi karihwástha’ enhoná:ton’se nothé:nen ahonnonhtonnión:ko’ ne ronwatirihonnién:ni ne kí:ken kanenhrón:ni’.

“Wà:kehre’ é:so tsi wate’shenní:io’ ne raotirihwà:ke ne kí:ken’ ne ki’ ne aontahón:ne’ tánon ahontahónhsatate’ tsi tiakó:ien enieká:raton’ tsi niiokarò:ten ne onkwaná:ta,” wa’è:ron’, ionsaiontahsónteren ión:ton’ tsi ióskats tsi nihniweienno’tèn:ne tetsá:ron ne iatá:tis.

Tsi onthwe’nonniáhsi’ tsi wahiatá:ti’, tha’ontié:ren’ tsonnonhtonniónkwas tsi niiohtòn:ne ne ronnón:kwe tánon ne kanatakonhró:non raotirihwà:ke ne Kahnawa’kehró:non shahatiniáhese’ ne ken’ nikaio’tenhserò:ten ne ki’ ne aón:ton ia’takaié:ri’ne tsi ní:kon tahontèn:tsha.

“Í:kehre’ tha’katierénstsi’ iahà:khewe’ kí:ken, kítskote’ tánon wakatahónhsate’ tsi ní:tsi wetewatateren’háhten’ tsi ní:tsi rotikarewáhtha ne onkwasken’rhakehtáhtshera, tsi entà:’on enhati’shátsteke’ tánon thienshontahkátstate’,” wa’è:ron’. Ronwanonhà:’a sahonwehià:ra’ne, tsi thoia’tèn:’en tsi rarista’kehró:non kèn:ne. “Entà:’on átste iahón:ne’ ne onkwasken’rhakehtáhtshera tánon tsi wa’thatí:ien’ tsi ronnónhnhe’ áse’ kenh iah othé:nen karihwástha’ tekaién:tahkwe nonkwarihwà:ke ne kén:tho, ne ki’ wa’karihón:ni’ tsi eh nahóntiere’.”

Helen Kanaieson Nolan tánon Kahentiióhstha’ (Roberta) Duhaime wa’otikè:tohte’ ronwanonhà:’a Tom Paul ronwanonhtonniòn:re’, kaio’tenhserà:ke tahrénheie’ 70 niiohserá:ke tsi náhe ne New Jersey nonkwá:ti.

Duhaime saiakehià:ra’ne tsi wa’ontkáhtho’ tekonreniésne nahò:ten tiorihowá:nen karihwanákere’ é:so iohserá:ke tsi náhe tsi iothró:ri’ tsi niká:ien Kanien’kehá:ka ratirista’kehró:non néne iah othé:nen tehatitshà:niskwe’. “Nia’té:kon tahotirákwa’se ne thí:ken ronnón:kwe’. Shahotiié:ra tsi iah othé:nen tehatitshà:nis.’ Orihwí:io ki’ wáhi othé:nen ratitshà:nis, tánon sénhak eh nahóntiere’,” wa’è:ron’.

Ka’nahsóhon Kevin Deer tehanonhwerá:tons ne tsi iontatena’tonnì:tha. Marcus Bankuti The Eastern Door

“Kenòn:we’s tsi ísi’ nón:we niaháhe’ ne tsi nahò:ten ionkwatkáhthon’ ne Onkwehón:we raotirihwà:ke ne 1960 nitiohserò:tens. Sénha tsotonhnhé:ton’,” wa’è:ron’.   

Ken’ niiorihwà:’a wahaká:raton’ ne Gilbery néne iothró:ri’ tsi niió:re tsi ronate’shén:naien’ nothé:nen ahatirá:ko’ ne òn:wa kahwatsiratátie ken’ nithotiién:sa. Sahrehià:ra’ne tohkára niwenhniserá:ke shihshakorihonnién:ni’ nowén:na ne Kahnawà:ke Survival School (KSS) nonkwá:ti, tánon shaià:ta raterihwaiénstha’ wahèn:ron’ tsi iah entà:’on othé:nen ahaweientéhta’ne – tsi karista’kehró:non ratónhsere’. Gilbert wahohró:ri’ tsi kwah iah thahakwé:ni’.

“Wa’kì:ron’ tsi iah tha’tetenirihwakehnháhsere’. Tsherihwanón:ton’s ia’níha tóka’ karista’kehró:non satónhsere’,” wahrehià:ra’ne.

Shontontáhsawen’ tsi ronterihwaiénstha’ shonsaióhrhen’ne, sahohronkà:ten’ Gilbert wahèn:ron’, “Rake’níha wahèn:ron’ tsi iah thakkwé:ni’.”

Iah nè:’e tekén:ton’ tsi iah nonwén:ton eh thahá:iere’. Iahatahsónteren’ ki’ tánon ne ro’níha wahohró:ri’ roièn:’a ahaterihwaienstà:na’, ne tiorì:wa ne nahò:ten ahaweientéhta’ne. “É:ren í:seht ne kí:ken,” wahèn:ron’ ne ro’níha.

“Iah nì:’i teionkwate’shennaién:tahkwe’,” Gilbert wahèn:ron’. “Iah othé:nen tekaio’tenhseraién:tahkwe’, síro. Thò:ne ki’ eh iénhse’ Vietnam nonkwá:ti – ahsanèn:raieste’ ratihsotárne – tóka’ni aiesaio’ténhsera’.”

Ne ióntenonhne ne McGill Visual Arts Collection, Michelle McCabe, tontié:renhte’ wahonwawennà:ronke’ Noble, shaià:ta rarástha’, shahonwatirihón:ten’ ne ionaktakwèn:rare’ nahontià:taren’ tsi á:se shonnón:nis ne tioká:ion’ Chancellor Day Hall kanónhsote’ atenatà:ke nonkwá:ti Kanonno’kéha tsi nitkaierenhátie’.

“Óksak onkwaterièn:tara’ne tsi kéhrhahkwe’ akherihwakwénienste’ ne Kanien’kehá:ka ratirista’kehró:non skatne kí:ken kaio’ténhsera,” McCabe wa’è:ron’. Ionaktakwèn:rare’ wahatihní:non’ kaié:ri’ ní:kon karónnion’ ne Noble roráston’ ne 2023 nitiohserò:ten, sok tékeni shé:kon tontahá:ieste’. “Kwah tokèn:’en wahaon’wéskwen’ tsi kwah ákta ne Kahnawà:ke kaién:ton naiontkáhtho,” wa’è:ron’ McCabe. Kháre’ ó:nen, Noble ia’thorihwaién:ta’se aontahá:ieste’ akwé:kon ne karò:ron.   

“Wà:kehre’ tsi ì:’i ionkwaterihwaién:ni’ tsi ionkwanitiohkón:ni’, tsi onkwe’ta’kéha ateweiennónnia karò:ron í:ken, ne aiakhiiate’shén:non’ tánon aiakhihahónnien’, sénha tsi nonkwá:ti ne ontionkwe’ta’shòn:’a ronterihwaiénstha’ raotirihwà:ke, ne ki’ aón:ton’ ahatika’eniónnion’ kí:ken wateweiennonniánion’. Kwah tioiánere ne kí:ken kanenhrón:ni’, ne ki’ ne kenk nihá:ti ratirista’kehró:non ahatiká:raton’ tánon akoniónhnhéthon’ ne karónnion’, tánon ne kwah tokèn:’en tahontahsónteron ne kanakeráhsera.

Wá’tsik niá:re eh nón:we enkaién:take’ Kanatahkwèn:ke tsi niionkwarihò:ten ateweiennónnia kanónhsote’ nonkwá:ti ne tekahna’netáhkwen’ karónnion’.

[email protected]

Marcus Bankuti, Local Journalism Initiative Reporter

Translated by: Karonhí:io Delaronde

 

More in Arts & Culture